Ann och Kjell går om varandra känner jag. Han tar henne för given, hon trivs inte alls med livet som det är. Barnen är vuxna, bor på andra sidan jorden och hälsar väldigt sällan på. Ann känner sig nog rätt ensam. Men hon har simningen som hon älskar och den kommer att få ta mer plats i hennes liv.
Jag tycker om det vardagsnära i boken. Små detaljer som gör läsningen till en njutning. Åsa skriver med värme och igenkänning, det är lättläst och svårsläppt. Det är både humor, allvar och sorg blandat i en bra mix och Åsa beskriver och gestaltar både relationerna mellan de olika karaktärerna och miljöerna så bra. Jag både berörs och blir förbannad på dem! Hur svårt ska det vara att säga vad man tycker?
Boken tar upp livets djupa ämnen, kärlek som kanske stannar upp, blev livet som man hade tänkt och saknad efter sina barn. Barn som man vill ha bättre kontakt med men av olika anledningar inte har. Både Ann och Kjell utvecklas och förändras under läsningen och både växer och ser varandra på ett annat sätt. De börjar se varandra igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar