Än en gång har Marcus skrivit en bok som berör mig så djupt att det är svårt att hitta orden. Jag satt där och läste med tårarna i halsen och helt oförmögen att släppa boken.
Marcus, du har skrivit en så vacker och ömsint berättelse. En berättelse som tar med mig på en bergochdalbana av känslor, både gråt och skratt. En berättelse om stor sorg, svek, himlastormande kärlek och att våga börja leva igen efter att ha förlorat någon som står en nära. Språket är emellanåt poetiskt och jag njuter av varje sekund jag får sitta med boken. Vill inte att den ska ta slut.
Berättelsen om Bella och Niklas är varm och full av känslor. Båda har ett ganska stort bagage med sig, är ganska trasiga och har svårt att ta sig vidare. De har svårt att lita på sina egna känslor och andras vilket ställer till det för dem.
Samtidigt som boken har sina stråk av svärta och det sorgliga är den även full av hopp och humor. Det är med ett stort leende som jag lägger i från mig boken när den är klar. Stryker över omslaget och saknar redan boken, historien och karaktärerna.
Marcus, du har skrivit en av årets bästa böcker! Stort tack för att du skriver så förbannat bra! Kul också att kunna känna igen sig i miljöerna då boken utspelar sig till viss del i Linköping och Östergötland.
Ges ut av Norstedts förlag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar