När Fredrikas mormor dör, efterlämnar hon ett hus och ett brev till Fredrika. Ett hus som inte många visste att mormor ägde och ett brev där Fredrika får veta att hennes morfar försvann spårlöst för många år sedan. Vad hände egentligen?
Det här är en bok om att våga släppa taget, att våga starta något nytt. Familjehemligheter, skuld, kärlek och mod är ledord i den här charmiga feelgood boken. Längtan över att ta reda på sanningen, längtan över att hitta sig själv och kärleken till sin mormor är så bra beskrivet. Siri skriver bra och miljöerna blir levande och lätt att se framför sig.
Fredrika går från att vara ganska osäker på vad hon kan och vill till att bryta sig loss, blomma ut och tar sedan för sig. Men på vägen till att blomma ut blir jag emellanåt galet irriterad på att hon inte vågar stå upp för sig mer. Att hon låter sig köras över.
Jag tycker om språket i boken, lättläst och lättlyssnat då jag varvade både och. Det här är del ett i Siris nya Borghamnsserie, ser fram emot nästa del.
Ges ut av Bazar förlag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar