Den här boken blev jag helt uppslukad av, men den tog slut alldeles för fort. ”Kallbaderskan bland fjällen” är en finstämd, sorgsen och känslostark berättelse om kärlek och sorg. Om att vara på botten, men att ta sig upp och bli starkare av det man varit med om. Om våfflor, att hitta nya vänner och om kalla bad. Det är en berättelse där handlingen får ta tid, där vi får lära känna karaktärerna ordentligt.
Kärlek är inte alltid svart eller vit och det tycker jag att Karin visar och berättar väldigt bra i sin berättelse. Hon får med sina ord mig även att längta till fjällvärlden, till luften och lugnet som finns där.
Det här är en bok jag sträckläste, som jag njöt av att läsa. En bok som berättar att om även inte livet blev som det var tänk, så kan det bli bra ändå. Det kanske till och med kan bli bättre?
Ges ut av Printz Publishing
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar