Vad jag tyckte om den här boken! Sonia har skrivit en väldigt fin och gripande historia om kärlek och vänskap. Om att inte känna sig förstådd och att inte förstå.
Mizan och hans dotter Nadria bor inte bara långt bort från varandra utan är även långt ifrån varandra kulturellt. Det Mizan vill för sin dotter är inte kanske det hon vill och det skapar missförstånd och frustration hos dem båda. Jag vill hoppa in i berättelsen, medla och få dem att förstå den andre. De är rätt såriga båda två, fast kanske på lite olika sätt och de har svårt att förstå den andres perspektiv.
”Borde vara tacksam” är en lättläst relationsroman som man inte vill lägga ifrån sig. Jag känner för karaktärerna, bryr mig om dem. Sonia skriver med värme och man vill bara att det ska gå bra för både Miza och Nadria. Sonia skildrar med sina ord känslan av utanförskap så att det går att ta på. Känslan av att fastna i det som varit och krockarna med nu. Det är inte alltid enkelt att prata med varandra om man har olika värderingar och står på olika platser i livet.
”Borde vara tacksam” är en fin och välskriven roman med både humor och allvar. Båda delarna går hand i hand genom handlingen och gör att man ena stunden skrattar för att i nästa stund sitta med gråten i halsen. Det är en tänkvärd bok, om en relation som skaver, om att försöka hitta sig själv, sin identitet och att lämna det som varit bakom sig.
Grabba tag i, låna, läs, diskutera! Rekommenderas varmt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar