Det här var en intressant historia. Boken börjar i Bayern 1948. Hilde vaknar upp på en anstalt för sinnessvaga dit hon skickats av den nazistiska regeringen för medicinering på obestämd tid. Hon minns inte varför hon hamnat där eller vad som hänt i Tyskland de senaste tio åren.
Vi får följa Hilde när hon långsamt börjar komma ihåg vad det är som egentligen har hänt. Boken utspelar sig dels i början av 1930-talet när nazismen växer sig allt starkare och sedan i slutet av 1940-talet när andra världskriget är slut. Som läsare får jag ta del av Hildes liv innan hon hamnar på anstalt. Hennes konstintresse, hennes studier, den judiske konstnären Simon och äktenskapet med en äldre man som för henne rakt in i regimens maktcentrum.
”Självporträtt” är en intressant historia. Att få följa vad det var som egentligen hände. Varför blev hon satt på en anstalt? Vad hände med hennes familj? Jag tycker om att berättelsen växlar mellan två olika tidsperioder och att historien får ta tid. Tycker även att Louise gestaltat karaktärerna bra, deras tankar kring vad som var viktigt politiskt just då.
Läsvärd bok!
Ges ut av Modernista
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar